rusar in i livet igen

Shit det händer en del i mitt liv nu. Massa planer och lite för lite tid för att allt ska räcka till. Men det är så spännande så jag vill inte sluta heller. Välkommen till mitt liv i 120. ;) Livet flödar igen, så jag hinner inte stanna upp och tänka längre. Kanske är det bra kanske inte. Vi får se. Men det är en underbar känsla hur som helst. Man bara kastas med lite som att åka forsränning tror jag. Allt går fort och man är livrädd och glad samtidigt och man undrar flera gånger om man ska överleva detta eller inte. Mkt handlar det om skolan och jobbet. privat livet. Mkt är på rullning nu och jag hoppas och tror /vill tro att detta blir bra. För allt känns så jävla bra helt enkelt. Fast som med allt som är bra kommer alltid nåt som inte är bra. Men det har jag lite överseende med denna gång. Brukar inte gilla när saker inte blir som det är tänkt. Men det positiva är att det bra väger över nu. Så det som är problem löser sig. Well, nu har många av er ingen aning om vad jag snackar om, vissa vet, men håll till godo för det kommer nog mer. Jag hoppas på det i alla fall. För mitt liv här nere nu är väldigt bra, massa nytt folk som kan inspirera en till massa saker. Var i valet och kvalet i somras om detta med flytt egentligen var en så bra idé, men det visade sig att det var det visst. Hade jag flytta tillbaka så hade jag aldrig träffat dessa underbara människor som jag har gjort nu. Samt att jag hade nog vantrivts rätt duktigt igen. Borås är Borås och tro mig jag kan alla kullerstenar i den staden. För jag e grymm!!!! Men också för att jag känner alla och det blir inget nytt som kan få en att växa där. Men visst jag saknar min mamma och pappa, systrar och barnen det gör jag. Jätte mkt ibland. Jag saknar Maria, Simon och Jenny, min ”bröder” också. Ibland vill jag bara kasta mig i bilen och åka upp till dem. Stanna där i tryggheten och tristessen. Men så ser jag på mitt liv idag och hur jag har det nu. Kanske inte drömläget med allt kommer bli bra. *Klappar mig på huvudet lite tröstande* För, egentligen är det inte nuet som räknas fast det är en stor del, utan det som räknas är vad som kommer komma ur nuet. Jag känner på mig att nån bra kommer att komma. Men jag måste erkänna att min tid räcker inte till. En sak som stör mina ringar på vattnet är jävla CSN. Har ännu inte fått mina pengar och måste jobba häcken av mig för att få nåt att leva på. Samt skolan som tar tid. Stackars Snorpan, Har ibland lite dåligt samvete. Tänker på ALLT som vi gått igenom de senaste. Dax för matte att tagga ner lite grann. Men hon följer mig gärna och är alltid glad, bara hon får vara med. Underbara vovve. Mattes älskling. För det finns nog inget som är så underbart härligt när man kommer hem på natten ibland eller som idag en jävla piss dag i skolan för jag är lite stressad och lite små sur idag. Vem möter mig i dörren helt över lycklig....Canyo. Vem hoppar upp i sängen för att säga” kom matte välkommen hem, jag har saknat dig hela dagen. Ska vi mysa i sägen under täcket o kolla film?? Ja, hon älskar det. Jag kolla film, hunden sover tryggt bredvid titta upp ibland bara för att kolla till mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0